at Kristinas' ♥.

en långhelg. sen for vi till Kristinas hem i storstaden Rävlanda. en metropol i världen. universums mittpunkt skulle man kunna säga. det var iallafall himla gos. Rita, Emma, Kristina, å så jag. spelade charmiga spel, tittade på Avatar och rullade runt och fjantade (som vi gör mest). och efter en vild natt kom vår kära Angelica också, så då fjantade vi ännu mer. och bråkade. och löste (eller inte löste..) sudokus. och så var vi hemma hos Kristinas lilla vilddjur Freja och hennes äckliga små avkommor förstås! så. himla. fina. såklart! så där bosatte vi oss i nästan två timmar. busade på gräsmattan utanför huset, tills de vart jättetrötta allesammans och låg och sov i Kristinas och Emmas knän! sen knallade vi åter hem till Kristina, efter att ha gått en promenix med Freja också. och efter packande och annat töntigt vart vi körda till vår kära skola av Kristinas broder.

FIIIIIINT!

♥

(vi går på skaren över isen som brast under dig när du var fem,
vi går mot ljusa tider säger dom, men vi längtar mest hem)

Dansa, fastän

inte trodde jag att jag skulle bli såhär kär på nytt. 

återuppleva känslan av genialism och magi i texterna hon skriver.

förväntningarna var ingenting. resultatet får mitt inre att sjunga av lycka.

hon ska ut på turné i december.

och hon har börjat blogga igen.

hon är annika norlin. jag är lycklig. 

Jag ska dansa fastän hjärtat brister

Ska dansa fastän hjärtat brister

Det går sönder i takt med basen i marken

Det går sönder i takt med värkande huvet

Vulkan inuti med polerade ytan

Det här golvet ikväll, jag ska vara sist här

Dansa fastän hjärtat brister

Dansa fast du inte är här

här finns facit. ♥

Såhär äre:

Att jag hamnade på Strömma, på världens mest fantastiska naturbruksskola är ganska underbart. På det som blivit mitt fina andra-hem. Min jordbruksvärld. 
Det är sällan jag inte trivs här. Sällan jag inte vill gå på lektioner. Sällan jag inte längtar hit när jag inte är här. 
Ni förstår kanske.
Och det är verkligen många faktorer som skapar mitt ganska ultimata andra-hem. Men mest, allra allra mest är de otroliga människorna jag delar min vardag med. 
Det är svårt att umgås med människor så mycket som man gör här. Näst intill dygnet runt. Ändå går det, för att de är så bra, så fina, så speciella, så intelligenta, så charmiga, så roliga, så allvarliga och så kloka. 
De är värda så mycket. Betyder så väldigt.
Men så hör de till vardagen också, och då märks kanske sådant inte av i den utsträckning det borde. Vi måste stå ut med varann. Det blir på rutin. Men det kunde varit så jobbigt, och det är det inte. Det går lekande lätt. 
Med dom. Med er.
Idag känner jag det. Kanske är den här texten en liten påminnelse till mig själv. För ibland glömmer man, helt enkelt.


Dock har jag något jag tänkte komma till också. För att skriva sånt här om vännerna är ju fint, men ganska anonymt. De är mina Strömma-vänner, men de är ju också enskilda personer. Och det tänker jag göra tydligare. De ska få egna inlägg. 
Men någonstans ska det börjas. Och igår slog det mig att jag ville att Emma skulle få ett födelsedags-inlägg. Dock var ju hennes födelsedag förra veckan, och mina tankar är lite efter, så det gick inte. Istället blir det här inlägget Emmas, hon blir först. Hon är fin. 
Men det är ju ganska självklart!
Hon är himla, himla fin. Intelligent. Mycket vacker. Hennes tankar är väldigt bra, och hon är liksom intressant. Spännande. 
Självfallet är hon ju lite störd också, det är vi alla. Så galen och konstig! 
Underbar.

♥♥♥

fred å kärlek!

den beryktade hippie-onsdagen har idag ägt rum.
framrotat från de skummaste skrymslen kom allt vi kunde tänka oss i hippie-väg.
och ord är överskattat. enjoy!

(men bilderna från labbet har tyvärr verkligen världens fulaste ljus. ><')

alla mina papper är förstörda av kärlek

Facit, Säkerts nya album, finns på Spotify nu. Är lite svårt. Jag gillar't!

Daskstrumpan är i farten igen.

Självförtroendet är på topp.

Imorgon är det hippi-onsdag.

MUMMA! ^___^

anteckningsboken, igår: 

Det mesta gör lite ont idag. Magmusklerna, hjärtat, tankarna.

De senaste dagarna har vädret inte alls kunnat bestämma sig. Eller så vill det inte. Men på promenad med hästen är det mest intressant och lite definitivt. 

Jag tänker och det gör ganska ont. 

Tänker att vardagen ständigt är lite svårare utan de där två konstiga personerna och den eldröda hästen. 

Tänker "Jag gör slut med världen" och det börjar regna igen. 

Tårarna är inte så fasligt långt borta, för en gångs skull.

                                                                   

(nu är det bra.)

idag/finheter

pojkar upptog mina tankar idag. typ världens finaste. 
en lång sak med glasögon som verkligen var vacker, och så en så himla söt hatt-pojk med asfin tröja.
anledningen var den hemskt tråkiga UF-grejen vi var på i Borås. det var inte intressant någonstans. desto intressantare var de två (åkej tre) fina pojkarna några rader framför oss, som ni kanske kan förstå.
och jag vart lite obsessed, men det var gosigt. gosigt och otvunget. åh.
dessutom var det (en till) jättefin pojke, som såg ut som Draco Malfoy där. vi var nog lite odiskreta i vårt spanande, men han var verkligen ÅH. 
det var nog Tom Felton/Draco Malfoy. på allvar.
och ja, där har ni min dag. + återvändande till skolan, och lite mattetjafs och gos med Rita och Lisa♥.

(här är han på allvar iallafall♥)

so I say turn up the music, take me home or take me anywhere

gulligaste gosdjuret ligger som en varm klump vid mina fötter. trampar runt lite, gör små konstiga ljud, lägger sig igen.
hon är galen och mysigast, min anna. ♥

vi är bäst.

nu har jag inte bloggat på en vecka.
och det känns som jag har haft så mycket att säga.
logiken uteblir.


det är sjuktid, mystid. det är bara nästan greppbart.
fast elvira sa idag att man åtminstone blir lite gulligare när man är sjuk. lite sliten och matt.
åh vad hon är bra.


här är sånt som är fint, som jag tänker se ut snart. nästan;

(bilderna är föresten ganska random snodda)

♥♥♥

                                                                                                             (LÄNGTAN..)