Visar inlägg med etikett Charm. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Charm. Visa alla inlägg

lördag, januari 9

söndag, november 22

 horses and snow are the two things i love most in the world. 
today was a good day.



söndag, oktober 25

det har blivit höst, höst och nästan-vinter och jag är full av kreativitet och blogg-inspo. och så här fint kan man ha det på tur i ett regnigt lofoten: 







fredag, september 25

flashback funäs

viss kritik har nått undertecknad angående en samling foton som tagits under en fantastisk vecka på världens bästa plats. och kritiken må vara befogad, jag kan erkänna det. kan vara så att jag precis efter råkade flytta till en ny jävligt cool plats och att intryck, mer foton och annat trams gjorde att övrigt i livet glömdes bort. för detta bes det om ursäkt. och här är en rad bildbevis från en solig vecka i funäs i augusti: 
















hoppas du är nöjd nu rita! 
over and out.

fredag, juni 5

dear jonathan, i liked you too much

ahhh, where did the updates go? i guess my prime blogging days are over, sorta. but i still enjoy it, when i remember the blog exists! so here we go.

the past month flew by. i can't believe i've been back in alberta for an entire fucking month. but i have. three weeks at bear camp is almost over and we'll start the last week of hunting on sunday. which is too bad, but i guess all good has an end.

it's been a bunch of great guys here hunting, we've had really beautiful weather and on top of that i get to work with the best boys in the world. at the most incredible place. with the lodge just on the shore of grist lake, surrounded by trees and trees and trees as far as you can see, i wouldn't wanna be anywhere else. not much connection with the rest of the world, just like at the ranch. i love it.

after the season's over, we'll gather all our shit and head back down to edmonton, and then almost right away leave for jon and alisons cabin in bc. just be off, have camp fires, listen to music, drink beer and enjoy the nature at the foot hills. i don't want to leave here, but with that as a substitute, it feels okay.

and i guess that's it for now. gotta keep it short, short but sweet. heard that's the thing.


söndag, maj 10

twilight


another trip overseas, some jet lag, some amazing people. i'm back with my partner in crime, my black lab, and she's as funny looking and endlessly happy as ever. 
love you puppy, so glad to be conquering the prairies with you again. ♥


tisdag, januari 13

årskrönikan, del 2


såååå, jag lämnade svensk mark i början av juni 2014, på väg ut på min andra nordamerika-tripp i livet. 




for till new york city med la familia och upplevde högt och lågt, superstor-storstad och sedan amerikansk landsbygd då vi tog oss till princeton och hälsade på min kära gudfar med familj. jag tog själv ytterligare en veckas semester och for ut på long island för att hälsa på tin och walter i the hamptons, bytte folkfyllda gator mot tomma stränder, spenderade det mesta av min tid med labradoren missy och hade tid att bara andas. laddade upp för nästa kapitel.


flög från new york till vancouver och mitt numera fasta andra hem hos ashley, kort men kärleksfullt blev det där innan jag for tillbaka upp till min älskade och saknade ranch uppe i bergen. 


nya mål sattes och nya erfarenheter intogs dagligen, jag svettade mig igenom en månad som employment coordinator och lärde mig den dittills okända kontorsvärlden innan jag blev utsläppt och sommarens riktiga äventyr började..! 



rakt in i guiding-världen blev jag kastad och det var i början så långt borta i mitt huvud, men väl där kändes det som inget annat var mer rätt. passade som handen i handsken. fick mitt hjärta att slå volter.




juli, augusti och september passerade med mer tid ute i bushen än på ranchen, jag guidade packtrips, assisterade guide school och gick igenom mitt livs mest lärorika tid som avslutades av en hel månads jaktguidande. långt långt utanför vad min fantasi kunnat föreställa sig ett år tidigare, men utan en sekund av ånger. lived life as it should be.


men med utveckling i fokus och fullt inställd på att följa mina uppsatta mål lämnade jag chilcotin i slutet av september för att pröva lyckan i alberta. fick en veckas semester-roadtrip tillsammans med min danska bästis, världens bästa mille som jag gråtit med, skrattat ändlöst med och berättat allt för under sommaren. min klippa. det var en legendarisk vecka. sen bar det ut okänd mark, ensam. nervositeten var ett faktum.


men ibland blir det bara så himla bra och jag kom att spendera kommande två månader med människor jag numera räknar som min kanadensiska familj, och så världens bästa labrador då. ♥


oktober @ goose camp var fyllt av "firsts" och var totalt annorlunda från ranchen, men fortfarande fantastiskt. älskar hur det kan vara så. upplevde mitt livs första fågeljakt, stickade mössor i mängd och spenderade dagarna med min valp och en hög galna amerikanare.


hade the time of my life, och sen föll allt. jag som aldrig förlorat någon nära grät i soffor, på golv, längs ändlösa gruslägar, i twilights hundgård. min fina vita varg, älskade ninjo som lärt mig allt jag vet om hundar, hade sina dagar räknade och jag var inte där för att säga hejdå. allt kändes jävligt. höll ihop ganska bra på utsidan, men mitt inre hade aldrig känts så bottenlöst. 
jag älskar dig, alltid. ♥


flyttade vidare till two hills och vårt white tail deer camp, jag blev kökschef med allt ansvar och all frihet jag kunde drömma om, och hanterade sorgen med storröjning och hög musik.


vintern kom på allvar första veckan i november och världen var så där bländande vacker, hela tiden. jag jobbade mest hela tiden, med undantag för de dagliga obligatoriska promenaderna med min fantastiska valp och en och annan stickpaus vid lodgens stora matsalsbord där jägarna och guiderna spenderade all sin tid då de inte var ute i bushen. 


trots intensiv tillvaro hade jag hemskt roligt mest hela tiden och spenderade dagarna i sällskap av de godaste av godingar, med heidi och lexa, alex, shane och jonathan. spelade hög musik och dansade med heidi i köket varje kväll under diskandet, pratade om allt och inget och drack en hel del spexig lokal bärs som bästa jon köpte åt mig utan att jag ens behövde be om det.


november närmade sig sitt slut och därmed även min hemresa, trots att jag gått igenom en inre berg- och dalbana och gråtit mer än jag någonsin gjort förr hade november samtidigt blivit årets bästa månad och jag hade en stor klump i magen över att lämna kanada, familjen mcmahon och min älskade, älskade twilight som varit med mig genom all sorg och spenderat mer tid med mig än någon annan under alberta-tiden.


men trots detta blev de sista dagarna en fest, då jag fyllde 21 år och min fabulösa alberta-familj ordnade ett galet fint födelsedagsparty! min önskan om champagne urartade något och under kvällen drack vi åtskilliga mängder, både cava och riktiga grejer. it was amazing.



och då jon är världens bästa kanada-bästis lät jag hans fancy födelsedags-champange bli kvar i hans omvårdnad, den tar vi hand om i maj när jag kommer tillbaka! just det; I MAJ NÄR JAG KOMMER TILLBAKA!


och nu var jag på väg att avsluta, men året var faktiskt inte slut där. för jag kom tillbaka till sverige, och det kändes inte så jobbigt som det gjorde när jag tog sista fikan med jonathan innan han körde ut mig till edmonton airport. det finns så mycket jag älskar här också. 

så jag hade en underbar, intensiv vecka i göteborg, blev med bil och träffade en hög fina vänner, hälsade på anna och lövhult som blivit typ det viktigaste när jag kommer till göteborg och fick äntligen träffa michelle och sebastians lilla odåga marlow! 


packade sedan in allt nödvändigt och onödigt inför vintern i saaben och körde upp till stockholm, tryckte in vad vi kunde få plats med samt agnes och emma och fortsatte färden norrut. hamnade i umeå som ska bli deras nya stad, kvalitetshängde och invigde lägenheten under en helg innan det blev dags för mig att ta mig vidare, hem till tänndalen. 


och här var allt som vanligt utom ett par markabla undantag, frånvaron av snö gjorde det svårare att släppa kanada-saknaden, men nu har saker och ting repat sig och har man världens bästa jobb blir saker rätt bra ändå. jag älskar det här stället, och den här vintern kommer bli legendarisk. nyår firades på buskvallen inns altan med fin-champagne och de bästa av medarbetare, 2015 känns annorlunda och det kommer bli spännande och bra.

tack 2014 för allt fint du lät mig uppleva och alla fina människor jag fick lära känna. jag hoppas jag kan fortsätta resa och hålla på med det jag älskar, må 2015 bli det bästa 2015 någonsin!