ska vi passa in nånstans?

tiden finns plötsligt inte. inte alls ungefär.

när världen blir mörk ska allt kännas så fint. nu är det mest delvis.

jag förstår 'som inte vad mina dagar tar vägen, fast de känns rätt långsamma.

men. det är alltså därför det är så tomt här. min tid tas upp av massa annat ingenting.

galet.

iallafall blir en ju glad när man får såna här fina kommentarer;

Johäna sa...

skriv meeeeer, ella! jag väntar ju här!

gullunge.

och jag ska skriva mer, lovar. för stockholm, helgen var ju mer än lovligt fint.

fabulöst, skulle man kunna säga.

det här var ju mer som ett mellan(in)lägg. en teaser. imorrn får ni mer.

puss, kärlek, allt!

//er tillgivna e.