av någon anledning blir jag lite känslosam varje gång jag hör wake me up when september ends med green day. och jag tänker alltid på när vi sjöng den på skolavslutningen i femte klass.
annars njuter jag av umgänge med mina älskade sambos, för tillfället liza, rita, emma, michelle och kristina, och skriver lite skolarbete. dagen har fyllts av skidweekend-letande och lysts upp av att jag har världens underbaraste ponny till låns. right now he's the love of my life. ♥
känner likadant med den låten. fast jag låg i min säng och gick i nian. och då slog det mig vad gammal jag är. fast ändå inte. men jämfört med att gå i femman. och det här blev ju tidernas mest onödiga kommentar. puss anyway.
SvaraRadera