allt är väldigt här och nu här, jag har förbättrat min förmåga att vara fokuserad så himla mycket sen jag kom till chilcotin, jag har lärt mig mer här än någonsin förut, någon annanstans. men det är dags att fara hem om en knapp månad, så är det och så känns det på väldigt många bra och några dåliga sätt. det är dags.
i vilket fall börjar jag tänka mycket på hur det kommer vara att komma hem med allt jag förändrats till, hem till en miljö där jag är någon sedan innan, med människor som känner mig som någon sedan innan. inte för att jag är en helt ny person, men tänket och skillsen och allt som är jävligt coolt i vad jag gör min vardag här, hur kommer det bli? klart det kommer vara enkelt att glida in i det gamla livet, det är jag övertygad om. men jag har aldrig känt mig mer awesome som person än den jag är här. "i'm exactly the person that i want to be", för att citera en annan awesome person.
så jag vill ju hålla fokus, fånga det, ta med mig det in i det älskade tänndalen-livet och göra mig till den personen fast där istället för här. in i det solitära stuglivet, galna säsongslivet, istället för det fantastiska storfamiljslivet, fullspäckade ranchlivet. tror på mig själv. vet att allt är möjligt. och där fram längs vägen, om jag tappar inspirationen, fokusen, greppet, så finns med största sannolikhet den här fantastiska platsen kvar att komma tillbaks till. finns så mycket kvar här att lära. tusentals saker att komma till insikt om.
jag hoppas att jag kommer återvända.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar