tisdag, april 29

my faith in fate

det är mycket på tapeten i huvudet, mycket att kolla, fixa, planera. lite sådär över gränsen, fast jag känner mig väldigt ostress och det är skönt. bäst just nu är vårkänslorna, framtidsplanerna och att det här stället gör mig så jävla lycklig. är det här jag ska bo, om jag nu kommer till ett stadie då jag vill stanna på ett ställe? kanske. eller så är det bara så bra för att jag ser till att komma iväg härifrån halva året och det blir en perfekt balans. jag tror på balans.

idag kom bästa bästis-fanny hem från la france och vi pratade i telefon och det var guld. så himla fint när ens vänner kommer hem från sina reseäventyr, får en att längta extra tills man själv drar och så funderar man lite när man ska få till att resa tillsammans..! det är fint att både rita och fanny är på svensk mark igen nu i alla fall eftersom de båda är med på topp tre folk jag helst ringer och pratar i telefon med. även om rita är sämst i världen på att svara i telefon, men jag brukar berätta det noggrant för hennes telefonsvarare varje gång och det brukar ge resultat en stund senare. hotar bara lite, säger lagom elaka saker så att hon ändå väljer att ringa upp. gäller att känna av vart gränsen går.

igår bestämde jag nog nästan att jag kommer åka härifrån ner mot södern den nionde april, då slutade kvällen på säsongens sista måndagsklubb och vi dränktes i dans och provocerande billig öl och jag hamnade på en bänk jämte jossan som erbjöd mig att åka ner med henne och amanda i bil då. sweet sa jag, det blir nog perfekt bara jag får lite tid att tänka igenom det hela! och det blir nog faktiskt ganska perfekt, det känns som att det bara är att tacka och ta emot.

ja, det får nog räcka för nu, nu är det dags att stänga ner och gå och sova lite efter en ganska fysiskt inaktiv men produktiv dag. imorgon jobbar jag kanske min allra sista långpanna för säsongen och det är ju skönt och sorgligt på en och samma gång. men det kommer ju en säsong till innan man vet ordet av!
peace out!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar