huvudet viskar idioter idioter idioter.

arg.


det var början till detta inlägg, innan jag föralltid försvann in i annat. 
dessa lediga dagar/kvällar/tillfällen jag alltid lyckas sluka på ett obegripligt sätt. jag är så bra på att tänka ut allt jag ska få gjort, det bara går. sen går det utför. det går det med uppenbarligen, lika lätt. jag må vara ordningsam, men ibland händer inget som jag har planerat. anyway.


det arga, det kom sig iallafall av det förhatliga i åldersgränser på konserter som gör mig så upprörd att jag bara vill slå hela ledningen på trädgårn hårt. 
jättehårt. 
på säkert-bloggen fanns idag när jag öppnade den världens finaste lista på de spelningar som de ska ha i vår när de far ut på turné. en spelning i göteborg, såklart. såklart! så mycket lycka inom mig, inför tanken på konsert, igen! 
trodde jag ja. (och nu kände jag begäret att gå och sätta på facit som protest mot min illusionerade lycka.) 
men. kära trädgårn vill väl tjäna pengar på att ha baren öppen och har därför artonårs-gräns, man kommer inte ens in med målsmans sällskap under arton som vi gjorde på spelningen på nef sist vi såg henne. jag blir så arg. så jävla ledsen. för jag vill bara se henne uppträda, jag är inte intresserad av något annat, och varför ska jag då inte få det? jag kommer vara sjutton då, men vad spelar det för roll hur gammal jag är, uppenbarligen kan man gilla musik ändå. så värdelöst.


men jag har inte gett upp än. jag råkade visst skicka ett ganska argt mail till nöjeschefs-duden på trädgårn och skällde lite/förklarade hur det ligger till/bad om att få veta om det på någon sätt går att komma in ändå. kan bara hoppas att han förstår sig på det där med att älska musik och att det är möjligt.
och går inte det kommer jag fara till linköpning på visit tror jag bestämt. fina fina linköpning där de inte verkar ha någon artonårs-gräns. måste,
för hon är liksom det finaste. och hösten är nog den ultimata annika norlin-årstiden. just nu gör inget mig så glad som hon.

sen kryper jag ner under täcket. jag är klar med skällandet, men 
jag fortsätter läsa hennes texter och spela skivan lite för högt. 
har så mycket med mitt inre nu, blir jämt nedstämd i ensamhet. 
jag behöver höra någon annans kloka ord.

de finaste sysselsättningarna är att klippa, klippa ut allt fint. och att skriva lappar. 

(det är de små delarna som är hemligheten)

igår blev jag kär i ännu en av mina illusioner. och satte ord på några saker.

 idag debuterade jag på motorväg.

"Sen, när vi har gått en timme, 

kan vi sitta på en bar? 

Se hockeyn på Dovas utan att se 

hockeyn, på Dovas. 

Får jag luta mig närmre precis när det blir 2-0 till Finland.

Kan vi köpa en öl till, 

som vi gör i Norrlands inland, 

när vi inte kan förklara hur gärna vi vill sitta kvar 

precis såhär."

♥.