åh.

jag ska börja det här inlägget med att göra en bekännelse, eller i alla fall berätta en mycket tråkig sak. min kamera, min bästa och fina lilla lila Canon har, med ungefär den sämsta tajmingen någonsin, bestämt sig för att få något fel på objektivet, vilket betyder att inga foton kan tagas av min dagliga tillvaro här på Island. eller ja, inte just nu i alla fall. jag har pratat med föräldrarna på telefon idag och de har erbjudit att de kan lämna sin kamera till mig efter att de har varit här om tre veckor. så bilder på Island, på gården, på hur jag bor och på hästarna kommer det bli. bara inte just nu tyvärr. och det är inte lätt att sitta här på verandan (som idag inte är lika plågsamt idag eftersom det är vindstilla och mest himla fint och jag har en spinnande Atla som ligger i mitt knä och värmer mig) och titta ut över det extremt vackra landskapet med ändlösa gröna fält med hästar som små färggranna prickar, bergskedjor med snötäckta toppar och ett och annat litet hus mitt i allt. det är så vackert. från andra sidan huset kan man dessutom se både Hekla och Ejyafjallajökull. galet. jag vill inget annat än att fota, verkligen. frustration!
.
det känns svårt att beskriva allt när jag inte kan använda bilder också så att ni får se det själva, men jag ska göra mitt bästa för att beskriva det bra. som jag tror att jag skrev i mitt förra inlägg finns det över 200 hästar på gården. stallet hyser dock inte mer än kanske 40 hästar, men de allra flesta går ute dygnet runt, året runt, så det är inte heller nödvändigt med mer plats. dock är stallet ganska sjabbigt och slitet, himla dammigt och inte speciellt städat. de verkar inte ha djurskyddsregler på Island, eller de är i alla fall inte speciellt hårda, men som jag förstår det är Holtsmúli bättre än de flesta andra gårdar här. hästarna mår åtminstone bra och är jättefina, så det kanske inte spelar någon större roll. ridhuset är en mycket liten hall, jämfört med vad jag är van vid hemma, men den räcker för att träna med islandshästar i. enda nackdelen är att det är väldigt torrt bottenmaterial där inne, så det dammar helt galet mycket, men vi ska förhoppningsvis vattna det imorgon så det blir bättre.
.
Svanny (egentligen Svanhildur) och Magnús, mina värdar och ägarna till gården, är borta hela denna veckan för att döma avelshästar, men det visste jag sedan innan att de skulle vara. dock han jag träffa Svanny innan hon åkte och hon är otroligt snäll och trevlig, bra på engelska och väldigt mån om att jag ska komma in ordentligt i allt och trivas här. när de kommer tillbaka kommer jag antagligen få börja rida, men nu är det träning från marken som gäller till en början med Steffi, den isländska tjejen som är anställd på gården, som instruktör. idag har vi faktiskt praktiserat Join up, Monty Roberts träningsmetod för hästar, på riktigt. och det var helt otroligt, verkligen helt fantastiskt, för jag har läst så mycket om det och sett det på film, men det var helt annorlunda att faktiskt vara med om det i verkligheten! åh, jag hoppas att jag kommer lära mig att bemästra grunderna i Join up medan jag är här.
.
kanske vill ni höra ungefär vad vi har gjort under arbetsdagarna hittills föresten? de flesta frågade ju innan vad jag skulle göra och jag kunde verkligen inte ge något svar, men nu vet jag ju faktiskt. vi kollar de högdräktiga stona som är ute, fodrar och kollar att det finns vatten i alla hagar, mockar och ströar för de hästar som står inne, medicinerar de som ska medicineras, driver in de hästar som ska tränas och ja, sen är det mycket träning. jag har förstås inte gjort så mycket än, bara blivit instruerad och tränat med ett så kallat butt-rope, som man använder för att göra simpla övningar från marken som får hästen att förstå vad du gör när du signalerar att han ska gå fram, stanna eller vända. allt med kroppsspråk till en början, men sen med hjälp av repet om man inte får direkt respons och behöver förstärka signalerna. och bara de övningarna är jätteintressanta. dels för att jag aldrig har gjort det förr och det ger en sån tydlig effekt, men också eftersom jag även om jag kan det hyffsat nu hela tiden får olika respons från olika hästar och måste agera olika mot varje häst.
.
men mer om träningen och allt annat får det bli en annan dag, nu är det dags att gå in och sova lite för att orka jobba fullt ut imorgon. det sista jag ska göra är bara att skriva mitt nya isländska nummer här, så att de som skulle vilja ha kontakt med mig vet hur de ska nå mig. det är förstås helfint om jag kan kommunicera lite med världen där hemma, dels genom internet såklart men kanske också med lite sms eller live i telefon, om man vill det. det är i alla fall mycket välkommet från min sida. sååå:  +354 866 72 19 är det alltså. 
.
♥./ella


(och jag vet inte varför det blir liten text i det här inlägget, bloggen dummar sig lite.)