I am Tristan, and I am alive.

jag tappar ord och hittar inga bra formuleringar. men mitt lilla liv är späckat, det ska ni veta. det planeras partey och dreads och födelsedagar, jag hälsar på i torslanda, onsala och obyggden utanför alingsås på endast tre dagar, äter nattamat i morfars kök med morfar, moster och syster, springer och stickar och bakar, och trivs nog ganska ordentligt. ikväll blev det dock för mycket tårta och jag skriver blogginlägg med en lite obehaglig känsla i magsäcken.

imorgon fyller agnes tjugoett, vi picknickar förhoppningsvis i slottskogen med krocket och tårta och jag har den sista lediga dagen innan det är dags för tre dagars jobb igen. skönt/jobbigt? både och. jobbdagarna går alltid mycket fort, och det är bra för på fredag/lördag anländer diverse människor som jag älskar hemskt mycket till detta hus, och det ska bli så fint. annars tänkte jag mest upplysa om den nya månadens nya man, min käraste vän ylvas genialiske fiolspelande lille patrick wolf. han är brittisk och bög och fin. klickar ni på bilden får ni också se och höra något fint.

godnattkärlek!