onsdag, augusti 17

ihh.

ahhhh, det är lite synd att jag inte gjorde det här inlägget i söndags kväll, då vi precis hade kommit hem från den fantastiska, fantastiska, fantastiska konserten med jamie cullum. då var jag helt galet uppfylld av hur bra han var och hur fabulöst bra föregående kväll hade varit, det var magi kvar ända ut i fingertopparna på mig och jag hade nog kunnat skriva ett helt stört men mycket lyckligt inlägg. 
.
men uppfylldhet över konserten och hur underbar den var är till mycket stor del kvar i mig, något så fint glömmer man inte bara så där, så det här kommer nog gå det också! jag och agnes ägnade alltså lördagen åt tåg med byte i de flesta av mellansveriges städer, eftersom detta är allra billigast men även allra mest spännande..! vi spelade uno, tittade på how i met your mother, lyssnade på musik och stickade. i vårt första stopp, den ganska stora lilla staden örebro ägnade vi dessutom två timmar till att hänga med min fantastiska, men fram tills dess ej riktigt riktiga, brevvän anna som vi nu fick träffa for real. det var spexigt bara det! och det såg ut lite så här:





vi hängde vid ån och kollade på alternativ konst, gick ett varv runt slottet och spanade in den as-stora gula kaninen som stod på huvudet på torget på ett väldigt suspekt sätt. sen la vi oss på en gräsmatta, pratade om allt och inget och typ våra tre favorit-konstiga-djur och jag vadade lite i vallgraven för örebro var stört varmt. yes. 
.
det är såklart rätt skumt att träffa någon man bara har kommunicerat med via brev, blogg-kommentarer och sms. men anna var så fin så fin, visade oss sin stad och gjorde min bild av henne ytterligare hel. jag hoppas även hon tyckte det var fint att träffa mig och min älskade syster, jag tror nog det. ihh. 
.
men sen, efter två timmar i örebro, for vi alltså vidare mot vårt mål, rättvik. vi åkte dubbeldäckar-tåg större delen av dagen och det var spexigt som tusan, för varken jag eller agnes hade åkt det innan! och fyra timmar senare anlände vi slutligen till rättviks station, där vi möttes av vår kära farmor och farfar. de assisterade vid avlämning av packning, mat och sedan väntan på bussen, bussen som skulle ta oss till dalhalla och min otroligt efterlängtade jamie cullum, helt galet vad jag hade sett fram emot denna konsert, ända sen jag bestämde mig för att åka från island och det då helt plötsligt blev möjligt. ahhhh.
.
på bussen var det fin och förväntansfull stämning, medelåldern var betydligt äldre än agnes och mig men det hindrade inte våra medresenärer från att spela jamie cullum-låtar på sina mobiler och prata ivrigt om honom hela vägen till dalhalla. och väl där på den otroligt fräcka arenan som dalhalla verkligen är bänkade vi oss vid våra platser med varsin kopp gott kaffe under en stor hyr-filt. agnes läste om nazister och jag stickade, det var mysigt bara det. 
.
men sen kom han! klockan åtta började de spela, fina fina jamie med sitt lilla band. jag vet inte vad jag ska säga mer än att han är den bästa man jag vet och att jag älskade varje sekund av det. han var både galet bra musikaliskt och galet charmig. han dansade uppe på sin flygel. han visade sin mage för oss. han hade glittriga skor och precis samma fantastiska, mysiga småhesa jazzröst som på skiva. ahh, jag smälter bara av att skriva allt det här. jag älskar den mannen. 
.
min syster skrev också ett inlägg om konserten. jag tänker att det kan vara fint att få läsa det från båda håll. det finns här. och annars önskar jag att jag hade kunnat låta alla er små fina bloggläsare få uppleva konserten en gång till med mig, för inget inget inget kan riktigt förklara hur oersättligt underbart bra den var och hur lycklig jag är att jag kom iväg och fick se honom live. varenda liten peng var värt det. det var lätt det bästa jag upplevt musikaliskt i år. på flera år. åh jamie. 




(imorgon börjar jag för övrigt skolan. jag har längtat alldeles för mycket. men imorgon är det dags, vi åker härifrån vid halv sju och jag kommer nog vara relativt död eftersom klockan nu är halv ett och jag ej är färdigpackad. men men, it will be wonderful anyway!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar