klockan är strax över tre på natten, tänker man lite är det faktiskt tidigt tidigt onsdag morgon även fast det inte alls känns så. från cirka klockan 23.45 till klockan 02.15 har jag suttit inne i en biosalong och upplevt den allra sista delen av filmerna om harry potter. tack vare koffe hamnade jag på midnattspremiären. och det var fett. så mycket mycket bättre än jag hade trott. så galet bra film, som förstärktes till tusen av att majoriteten av alla inne i biosalongen var djupt nördiga fans och atmosfären tjock av kärlek och förväntan. haha. det skrattades, applåderades och gräts, tillsammans, genom hela filmen.
själv var jag oavbrutet på helspänn, kramade matildas hand hårt och skrattade åt alla hennes charmiga framviskade kommentarer och frågor, till exempel förtvivlat någonstans i mitten av filmen; "men ella, han dör väl inte? dör han? nej, han kan väl inte dö?"
och jag; "matilda, du har ju läst boken!"
"men jag minns inte!" ♥
19 år senare var till och med ännu töntigare än i boken, men lite överseende får man ha. efteråt var allt översvallande känslor och jag som trodde att jag aldrig skulle uppskatta en harry potter-film på allvar har nu officiellt ändrat åsikt. hela vägen till bilen och under första delen av färden hem diskuterade vi igenom alla de största intrycken, jag och malin med lite inflikanden från hennes övriga familjemedlemmar. fast sen dog alla lite av trötthet och vi åkte i tystnad genom sommarnatten mot marstrand. lite fortare än lovligt gick det nog, men det var otroligt skönt att köra in på vändplan redan vid tre, tacka så hemskt mycket för skjutsen och låsa upp ytterdörren hemma.
nu har jag fått skriva av mig, skriva någon form av sammanfattning direkt-direkt, vilket känns väldigt bra. även om jag nog tror att jag kommer minnas det här länge så kommer inte magin finnas kvar på samma sätt, inte som den gör inom mig alldeles just nu. sista harry potter-filmen var en galet bra film och jag fick se den med de bästa och nördigaste av vänner. nu är klockan tio i fyra och min närmsta plan är att somna i min helt egna säng. gott! ♥
oooohh fiiint! kan man inte typ smita ut innan 19 år senare? jag vet seriöst inte om jag pallar det. heh.
SvaraRaderakärlek.
Inser att jag tittar in här allt för sällan. Saknar dig, otroligt mycket. Borde skriva ett sms, men latheenöver att dra mig bort till sovrummet tar över. Fastän jag är förkyld för säkert femtielfte gången i år så vill jag ses. Gärna pronto, men inser att det blir svårt. När jobbar du? Och Harry alltså. Så bra.
SvaraRaderaLite rörigt, men hör av dig. Kärlek